Det kändes bra när jag skrittade, hon tar ett fint och stadigt stöd på bettet. Red länge och väl i bara skritt, red lite skänkelvikningar och påbörjan till öppna - allt för att hon skulle bli lösgjord.

 

Sedn när jag lägger på skänkeln för att komma fram i trav så är det som att hon får en stöt, hon sätter iväg i alla möjliga gångarter och tar inget stöd på bettet. Såhär fortsatte det hela ridpasset, hon stressar upp sig mer och mer och jag vet inte vad jag gör för fel. Något fel måste jag ju helt uppenbarligen göra eftersom att hon bara stressar upp sig mer och mer. Hela ridpasset fortsatte i den här stilen och jag blir så besviken på mig själv!

 

Känns ju som att man skulle behöva en lektion med Sally också snart, så jag får hjälp. Är nästan helt slut på ideér om hur jag ska kunna få henne lugn och tillfreds med mig på ryggen. Efter förra lektionen var hon ju jättefin ett tag, men jag tror att jag tappar det rätta tänket mer och mer?

 

Det som är mest irriterande är ju att man känner hur fint hon faktiskt kan gå, men jag lyckas inte få fram det! Kände mig som världens sämsta ryttare idag!!! Men det är bara att bryta ihop och komma igen, Sally är så ruskigt fin så bara jag lär mig att rida litegrann så kommer det nog att bli bra!